Förändring Framåt Tillsammans

Senaste nytt

Dec
16

Heinö, svenskhet och SD

Publicerad av Paula den 16 december, 2014 kl. 13:26

Jag har noterat att många delar Andreas Johansson Heinös text om liberalers inställning till svenskhet där även SD berörs. Jag har också förvånats över att vissa med sverigedemokratiska sympatier eller som annars brukar uppvisa god kännedom om partiet verkar tycka att han gjort en bra analys rakt igenom. Själv blev jag irriterad redan i inledningen över felen om SD. Jag har snabbt kommenterat detta enligt nedan:

1) Nej, Sverigedemokraterna står inte för en etnisk nationalism. Precis som det står i inlägget är vår nationsdefinition skild från den etniska, eftersom den senare blandar in biologi. (För övrigt undrar jag hur Heinö menar att biologi ska vara föränderligt, men men). För någon som tycker att nationalstaten över huvud taget är felaktig kanske inte detta spelar någon roll, men för mig och de flesta andra är det en avgörande skillnad huruvida blodsband och genetik är villkor för din nationalitet eller inte.

2) Att vi i vårt principprogram har beskrivit omvärlden så som vi uppfattar den är ingalunda detsamma som att allt som där står ska omsättas i praktisk politik. En analys av att det finns nationer, och hur vi upplever att de definieras är inte detsamma som att avkräva den som sökt svensk medborgarskap att ha ingått i den svenska nationen. Jag citerar ur principprogrammet:

”Sverigedemokraternas nationalism är pragmatisk och verklighetsanpassad. Vi betraktar de nationalistiska principerna som en färdriktning och ett rättesnöre snarare än som absoluta dogmer som i varje given situation skall tillämpas kompromisslöst och på kortast möjliga tid. Ideologier är skapade av människor och eftersom människan är ofullkomlig finns det heller inga fullkomliga ideologier. Verkligheten är så komplex att nästan varje regel någon gång kräver undantag. Vi inser till exempel att det i vissa fall är nödvändigt att låta en stat omfatta flera nationer och att vissa nationer med hävdvunnen historisk rätt till det territorium de bebor saknar realistiska förutsättningar att kunna skapa och upprätthålla en egen stat. Närliggande exempel på detta är den svenska statens relation till de samiska och tornedalsfinska nationerna samt till den finlandssvenska minoritet som idag lever inom den finska statens ramar. Lösningen på dylika situationer bör vara att de nationer som befinner sig i minoritet inom den stat som de tillhör undantas från allmänna assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi. Denna autonomi får dock inte i något avseende stå i motsats till allmänna rättsprinciper, grundläggande mänskliga rättigheter eller demokratiska principer.”

Ur avsnittet Sverigedemokraterna och nationalismen

”Sverigedemokraterna skiljer på medborgarskap i den svenska staten och tillhörighet till den svenska nationen, men anser samtidigt att alla medborgare oavsett nationstillhörighet skall vara lika inför lagen och ha samma rättigheter och skyldigheter.

Vi tror att det bästa för vårt samhälle är att en så stor andel som möjligt av statens medborgare också har en svensk identitet. Vi inser och accepterar dock att det alltid kommer att finnas en viss andel av medborgarna som inte uppfattar sig som svenska. Vi ser inget större problem med detta så länge denna grupp är begränsad, accepterar svenska lagar, normer och traditioner och inte bidrar till ökad segregation och motsättningar.

Grundläggande krav för att kunna erhålla svenskt medborgarskap skall vara att man varit bosatt i landet under en längre tid och att man under denna tid visat att man är lojal med Sverige, respekterar svenska lagar och övriga samhällsregler, att man lärt sig det svenska språket och skaffat sig grundläggande kunskaper om svensk historia och svenskt samhällsliv. Den som är svensk medborgare skall inte kunna inneha annat medborgarskap utöver det svenska och endast svenska medborgare skall ha rösträtt i allmänna val”

Ur avsnittet Sverigedemokraterna och nationen

Man kan tycka vad man vill om att långsiktigt sträva efter assimilation och att upprätthålla nationalstaten snarare än statsnationen, men att anklaga oss för att anse det vara ”en uppgift för politiska partier och opinionsbildare att avgöra svenskhet” är helt enkelt fel. Något sådant har vi aldrig påstått. Tvärtom får vi ju kontinuerligt kritik för att vi inte vill specificera vad som är svenskhet och vilka som är svenskar, vilket vi inte vill eftersom vi just slagit fast de principiella ramarna för nationsbegreppet (precis som Heinö själv gör) men vet och instämmer i att det inte är vår roll som politiker att avgöra.

Heinö har dock rätt i att de liberaler som vill se ett mångkulturellt och fullt ut individualistiskt samhälle utan gemensam grund bör hänvisa endast till medborgarskapet. Liberalkonservativa och andra som trots allt värdesätter någon form av samhällsgemenskap bör inse att medborgarskapet i sig inte räcker där.

Med allt detta sagt hoppas jag att ni, om ni inte redan gjort det, läser hans text ändå. Det finns bra saker där om svenskhet, nationsbegreppet och hur det används på olika sätt och med olika innebörd. Det blev bara väldigt fel om SD.

Kommentera

  1.  

    |